Londonresa och skolstress

Nu är jag här igen med nya anekdoter om mina äventyr här i fjärran(?) land. Jag har hunnit lite fjärnare än sist i alla fall, för i torsdags kom jag hem från London! Det var en rasande trevlig resa, fast mitt ressällskap ibland höll på att driva mej till vansinne. De ville mest löpa runt och se, och framför allt fotografera alla berömda ställen. Suck... Men på tisdag träffade jag Linda, och det var hur härligt som helst! Vi satt och drack te i ett café på Brick Lane och snarvlade, jätteskönt att träffa en riktigt god vän! På kvällen såg vi The Lion King som musikal. Det var häftigt! Ganska påverkad var man ju av filmen, jag blev i alla fall inte helt övertygad av skådisarnas tolkningar alla gånger, men det visuella var helt fantastiskt fint och dräkterna så underbart fantasifulla. Min sista Londondag tillbringade jag i Camden tillsammans med flickorna jag reste med. Det blev en hel del second hand-shoppande förstås!

Väl tillbaka i Århus har jag nu i slutet av veckan verkligen fått skärpa mej för att hinna ikapp med mitt skolarbete. Usch! Ska ha en presentation om en vecka, som känns så motig att jag var frestad att skita i hela kursen. Nu har jag trots allt kommit så väl igång att det skulle kännas dumt att ge upp nu. Dessutom har jag en stor morot dinglande i synfältet, för nästa veckoslut får jag träffa Jenny, Annika och gumo Mille i Köpenhamn, hurraa!

Vi ses igen nästa gång!

Hurra för Norden!

Det är så SKÖNT att vara Nordbo! Det är urenkelt att flytta till ett annat nordiskt land. Alla andra utisar fick vänta i tre veckor på sitt uppehållstillstånd och sen ytterligare en-två veckor på sitt sjukförsäkringskort (som man dumt nog behöver till precis ALLT här i Danmark, från att skaffa ett bankkonto till att låna böcker på bibban), medan allt jag behövde göra var att gå till Folkeregistret och fylla i en blankett, så kom CPR-nummer (=socialskyddssignum) och sjukförsäkringskort hem på posten inom en vecka. Och Nordea är världens bästa bank! Superbra betjäning, och så är det så gott som gratis att överföra pengar från mitt finska konto till mitt danska, och det går på ett par dagar via nätbanken.

Nå, jo, sen är det ju en annan historia hur siisti och vyvidgande det sen är att vara utbytesstudent i Danmark när man kommer från Finland. Men det är så skönt att slippa bekymra sig om praktiskt kråtande när man har så mycket att göra och insupa. Och så er ju Danmark et fedt land!

Höstlov

Nu har jag äntligen haft tid för annat än skola. I onsdags flyttade jag ner till Århus centrum, hem till en finsk flicka som är på resa i Asien. Lägenheten är så fin och ligger i ett supertrevligt kvarter! Lite annat än Skjoldhojkollegiet... Ska försöka få upp lite "Före" och "Efter" bilder. Igår hade jag tupare, vi var ca tjugo personer som trängdes härinne och det var en superlyckad fest! Tyvärr fick min kväll ett dåligt slut, för vi gick till världens enfaldigaste klubb, där jag lyckades få min nya kappa stulen. Jag kan inte fatta att nån faktiskt stjäl en kappa! Så jag fick vingla hem svärande i min kompis Niels' överstora dunjacka...



I fredags kom jag hem från en tvådagars roadtrip i Nordjylland. Vi var fyra personer, jag och tre tyskar. Det var en superlyckad resa och vi hade strålande fint (fast svinkallt) väder. Har plockat en massa fina snäckor på stranden. Jag har lagt upp en länk till mina bilder, gå och titta!

Nu ska jag krypa till sängs, och sova av mej gårdagens kalas riktigt ordentligt...

Flytt och förkylning

Hurra! Imorgon flyttar jag ner till Århus City! Idag har jag tyvärr varit förkyld och hängig, och inte riktigt fått något smart gjort. Mitt skrivbord är en explosion av osorterade papper, broschyrer, gratis postkort och skräp som jag bara inte fått mig själv till att gå igenom...

Det ska nog bli skönt att lämna Skjoldhojkollegiet. Idag höll jag igen på att få en hjärtattack då artsdiversiteten av kräk igen steg till en ny nivå; denna gång var det en korsspindel som svävade framför ansiktet på mig i mitt kök. På bilden syns den största spindel jag nånsin sett i Norden, jag hittade "lilla Lotta" (eller kanske Albert) bland min disk... Yäk!

Men jag kommer nog att sakna min skolväg. Jag cyklar varje morgon längs en cykelväg som går igenom en hästhage och förbi två små sjöar. Skönt att cykla på morgonen och få ha sina tankar helt för sig själv medan vinden susar i ens hår. Men nu när det blir vinter är det skönt att bo närmare uni.

Den dåraktiga 7-trins-skalaen

Pust, vad jag har mycket skola nu... Hinner inte ens skriva blogg! Men mina kurser är nog så härliga, se fast på mina bilder. Och vi har haft förhållandevis bra tur med vädret på våra fältturer. Idag var vi vid en liten å för att ta vattenprover. Det faktiskt nästan sommarvärme på dagen, och morgonen var så otroligt vacker när dimman lättade och solstrålarna började leta sig fram.

Danskarna är nog ena knastutor. Vi snackade i bilen påväg hem om den nya "karaktärsskalaen". De hade förr ett helt vansinnigt betygssystem vid uni, en skala från 0 till 13, där 00, 03 och 5 var underkänt, och 13 var ett betyg som nästan ingen någonsin fick. Logiskt? Knappast. Nu när så hela Europa är i gång med att kalibrera sina akademiska system med varandra, tyckte danskarna också att det var dags att uppdatera sin betygsskala. Så, vad göra? Hmmm... Jag vet! Vi inför en skala med betygen -3 (underkänt), 00 (underkänt), 02, 4, 7, 10 och 12! Ursäkta, men varför ska man prompt ha flera betyg som betyder underkänt? Och vad fan är idén med att ha negativa betyg?! Om man nu en gång ska förnya sitt system, varför kan man då inte passa på att göra det logiskt samtidigt? Den nya och den gamla skalan är så lika varann, att ingen längre kan hålla reda på vad som är vad. I åratal framöver kommer arbetsgivare att undvika att anställa folk, eftersom de fortfarande lever i den tron att ett medeltal på sju inte riktigt är något att hänga i julgranen. Det är bara helt huvudlöst...

Emmis fantastiska luftfärd

Idag har jag för första gången fått dra nytta av det danska hälsovårdssystemet. Jag skulle nämligen ut med unis forskningsbåt Genetica och hade lite bråttom dit på morgonen. Jag hade på mig mina vandringsskor, och rätt som det var när jag sprang fastnade deras skosnöreshakar i varann, och jag föll handlöst med händerna och hakan i asfalten. Blodet sprutade och jag kände att jag hade en rejäl bit tand i munnen. En man fick syn på mej där jag låg och kved och hjälpte mej att få tag i min kurslärare, som körde mej till skadestuen. Alla var jättegulliga och hjälpsamma, och nu är jag väl omplåstrad, stelkrampssprutad och tanden lappad med plastmassa. Sen pituinen se. Nu hoppas jag bara att jag får åka ut med en annan grupp med Genetica, för den turen missade jag ju...

I vetenskapens namn...

Biologer sysslar nog med de mest underliga ting. Redan då jag berättar för folk att jag plockar svamp inom ramen för mina universitetsstudier är det flera som skrattar högt. Vår svamplärare berättade igår om en forskare som skrev en bok om hallucinogena svampar. Han gick riktigt vetenskapligt tillväga - satte i sig en svamp i taget och förde noggrant bok över vad han "såg" och upplevde, samt beskrev hur sjuk han blev av den. Enligt vår lärare är boken tämligen omöjlig att få tag på - varje gång ett bibliotek tar in den i sitt sortiment blir den omedelbart stulen!

Idag var jag på labbkurs i ekotoxikologi, dvs. läran om miljögifters inverkan på organismer, populationer och ekosystem. Vi skulle undersöka hur vissa kemiska bekämpningsmedel inverkar på djur, i det här fallet daggmaskar. De stackars maskarna fick gå ett grymt öde till mötes; till experimentet hörde nämligen att de skulle homogeniseras. Kort sagt gjorde vi daggmasksmoothies av dem. Läckert.... Men experimentet lyckades i alla fall! Vad gör man inte för vetenskapen?

Snipp, snapp, snut...

...så var språkkursen slut. Tre givande veckor har det varit! Jag har träffat så många människor, och säkert undgått att träffa så många fler. Men jag är ändå glad över att ha lärt känna några människor bra istället för att ha lärt känna en massa människor ytligt, och de flesta av dem jag mött stannar ju kvar här i Århus. Det är bara tre av mina bästa vänner från språkkursen - Denica från Bulgarien, Dolors från Katalonien, och Simon från Slovenien - som åker hem. Idag hade vi en kursavslutning med en massa tokigt program och en reception med supersmaskig plockmat, öl och vin. Jag kommer att sakna vår lärare, Gry - hon var en så färgstark person och en otrolig lärare! Men vi beslöt att träffas nåt tag före jul hela gänget. Ikväll ska vi ut och göra stan osäker!

Jag plockade nyss upp ett litet matbord med klaff som jag hittade vid en roskis tidigare idag. En sak som jag kommer att sakna hemma i Finland är det som danskarna kallar storskræld - man ställer helt enkelt de möbler man vill bli av med ute på gatan, och så är det fritt fram för vem som helst att fara iväg med den, såvitt inte roskisgubbarna hinner först. Så om man har gott tålamod slipper man köpa nya grejer, det är bara att vänta tills man en dag snubblar över det man behöver på gatan! En annan sak som gör mig helt tokig är alla härliga funkismöbler man hittar i secondhandbutikerna. Det finns vad som helst: soffor, stolar, bord, speglar, skåp, vitriner... Jag har stor lust att be Markus komma och hämta ett lass med sin paketbil.

Nu ska jag laga en sallad och sen ska jag göra mig vacker för kvällens strapatser! Hörs igen!

:) Emmi

Rapport över en lång vecka

Idag har jag varit hemma hela dagen. Det är skönt att vara ledig, för annars har vi så mycket program hela tiden, fast lite knäckt blir man nog också av att vara ensam. Det fina med mitt kollegium är att här alltid finns folk inom räckhåll - idag cyklade jag till Bazar Vest tillsammans med Claire en fransk flicka som bor ett stenkast ifrån. Det är en etnisk basar där de säljer allt mellan himmel och jord, och i synnerhet billiga grönsaker och frukt. Mitt bland grönsakerna står en man och hojtar "Billibillibilliiii" i högan sky. Det är verkligen ett spännande ställe! Senare på kvällen gick jag hem till Claire och bakade havreflarn, för jag har ingen ugn. Det är otroligt hur sötsugen jag är hela tiden! Tur att jag cyklar till uni så bränner jag alla sötsaker jag sätter i mej... Och kexen är dyra här, så jag beslöt att göra egna. Innan jag kom hem hann jag ännu se slutet på en film som Maja och Henkka hade hyrt tillsammans med sina jounalistkompisar.

Igår var jag i Legoland! Det var skoj, fast jag hade blykepsen stadigt nedtryckt på skallen... På fredag åt vi nämligen middag hemma hos Marta från Polen, och hennes mentor var väldigt ivrig på att få se en polack dricka vodka. Jag lärde faktiskt alla att sjunga Helan går! Så jag kom i säng klockan fyra och steg upp halv åtta. Lite orolig var jag för alla bergochdalbanor, men det gick fint och vi hade en rolig dag!

Vi har haft massor med program hela tiden. Den här veckan har vi varit på ARoS, haft sportdag, varit på Moesgård museum, Hadsten folkehøjskole och som sagt i Legoland. Och dessutom haft språkundervisning på förmiddagarna. Pust! Men allt har nog varit väldigt fint. Sportdagen var särskilt kul - vi var på DGI-huset, ett ställe i Århus centrum med allt från aerobic till klättring. Vi fick välja vad vi helst ville göra och delades in i grupper. Jag fick spela sähly (lite tråkigt, hade hellre prövat på pilates) och klättra. Det var skoj, funderar på att skaffa ett kort dit. Men jag känner fortfarande av det i musklerna (= skulle verkligen behöva kortet!).

Moesgårdmuseet, ett museum om det förhistoriska Danmark var också mycket intressant. Där fanns bland annat Grauballemannen, ett över 2000 år gammalt lik som hittades välbevarat i en myr på 50-talet. Han såg verkligen häftig ut, hans hud var helt svart, som läder. Och jag hade väntat mej att han skulle vara helt mager, men alla muskler var kvar - de var bara helt platta av trycket från myren ovanför. Ingen snygging, precis. Vi fick höra att man har hittat många sådana lik i myrar och att de alla har blivit brutalt dödade och slängda i myren, antingen som offer eller för att de varit brottslingar.

Nu skall jag gå till sängs. Imorgon har jag många ärenden att ta hand om, bland annat ska jag öppna ett bankkonto. Hoppas jag inte drömmer om Grauballemannen!

:) Emmi

Min nya vän

Jag har fått en ny kompis. En liten kissekatt som brukar komma och gå hos mej när jag har dörren öppen. Han är väldigt söt, tassar omkring härinne och nosar överallt. I varje liten vrå ska han in, nyss prasslade det under sängen och då hade han krupit in i min tomma rinka. Jag hoppas bara att han är rumsren...

HAHA!

Jag vann! Efter en lång och ihärdig kamp med bloggens instrumentpanel har jag äntligen lyckats få bildlänkarna att synas i balken till höger! Så nu kan ni klicka på länkarna och titta på mina bilder. Fint, va?

Igår fick jag veta att Hencka Bu har flyttat in på samma kollegium som jag, och vi bor bara ca tjugo meter från varann! Han var här igår och vi åt lite sallad och snackade om dittan och dattan. Det var mycket trevligt. Senare på kvällen gick jag ut med några vänner. Först var vi hemma hos två trevliga islänningar, Haffy och hans flickvän som jag inte kan minnas namnet på, och sen gick vi till en klubb som heter Chokoladefabriken. Där var en keikka på gång med ett funk/houseband som hette Vincent van Go Go, och som faktiskt var jättebra. Vi hade en supertrevlig kväll, dansade jättemycket och jag kom hem kring halv sex. Idag sov jag till klockan två för första gången på jag vet inte hur länge.

Igår fick jag också lära mej min första snapsvisa på danska:

"Når hønsehuset brænnede ned vil hanen ikke ud,
han baskede med vingene for han var hønefuld,
og det er du også nu
og det er nu også nu,
så tag dit glas og drik det ud!"

:) Emmi

Min sprillans nya blogg!

Välkommen till min nya blogg! Här ska jag försöka skriva lite om vad jag sysslar med här i Århus, och förhoppningvis lyckas jag också hålla den up-to-date.

Idag skulle jag gå på picnic och leka roliga lekar, men vädrets makter beslöt att ge mig en ordentlig dusch på vägen dit, och jag hade ingen lust att tillbringa resten av dagen i dyblöta kläder. Och tur är väl det, för annars skulle det kanske inte ha blivit nån blogg!

Nu ska jag försöka jobba lite med en text som jag översatt för Natur och Miljö, och som jag inte hann finslipa hemma i Finland. Det var vansinnigt av mej att tro att jag skulle lyckas koncentrera mej på det här, i en helt ny miljö med helt nya mänskor och en massa saker som händer hela tiden, men nu är det väl bara att bita ihop och sätta igång...

Vi hörs igen!

:) Emmi